Visst var jag lite tveksam till att Gösta flyttade in. Helt plötsligt fanns han bara där, tog plats och blev en del av min vardag. Mina morgonrutiner förändrades. Han var högljud och gapig. Så fort han vaknat satte han igång att brösta upp sig och ta ton. Sovmorgon var inte längre att tänka på.
Men livet gick vidare och jag anpassade mig. Gösta blev en del av mitt liv, det var rätt okej även om jag ofta fick städa upp efter honom.
Så i förrgår morse dök Gunnar upp. Helt utan förvarning. Göstas bror i all sin skönhet. Jo, jag tackar!! Nu är dom två som stör mina morgonrutiner, gapar och går på. Ikväll skall jag ha ett allvarligt prat med dem. Det är dax att hitta någon ny singel att våldgästa för mitt tålamod är slut. Jag vill ha lugn o ro på morgonen.
(Glömde kanske inledningsvis att säga att Gösta och Gunnar är två fasantuppar...)
