Ärligt talat, jag vet att det här med att blogga kanske redan är ute. Alla gör det. Men jag har bestämt mig. Det är inne att vara ute!
Pablo Picasso skall ha yttrat "man behöver mycket lång tid för att bli ung". Kunde inte sagt det bättre själv. Själv tycker jag att jag är yngre än jag var för tio år sedan, åtminstone till sinnet....
Den här bloggen är min resa att bli yngre, mer öppen för idéer och framför allt odla den kreativa sidan. Som ung ville jag jobba med reklam och grafisk design. Men ödet ville annat. Jag blev ekonomen som idag jobbar med organisationsfrågor, styrning/ledning och medborgardialog. Visst det är spännande och kreativt, men det finns en annan sida som väntat på att få komma ut.
Allt som behövs är ett vitt papper och en penna. Jag får nästan gåshund bara av att tänka på det. När inspirationen bara finns där. Pennan som flyter till synes okontrollerat över pappret, fast på något sätt ändå kontrollerat. Och så blir det en bild. Jag vet aldrig på förhand. Vissa figurer lever länge. Andra bara en enda gång. Jag kan inte bestämma när det är över. När en viss figur inte längre skall finnas. Det gör någon annan, inte jag. Ibland känns det faktiskt ganska tryggt att det är någon annan som har kontroll och jag bara får hålla i pennan....
